|
Rasen
Den Portugisiska Vattenhunden
 Historia:
Den Portugisiska vattenhunden, eller Cão de Água som den heter på portugisiska är en väldigt gammal ras. Man tror att den kan ha funnits redan 600 år före Kristi födelse! Denna hund hjälpte de portugisiska fiskarna på alla möjliga sätt. Den varnade för klippor, hajar, de simmade in med meddelanden till fiskarnas familjer och till andra fartyg, de hjälpte även till att "valla" in fiskarna in i näten. Så trots att de ser vackra ut så har de fått kämpa hårt. När fiskarna kom hem till sina familjer så fick hundarna vakta gården. 1279 har en munk skrivit om en sjöman som blev räddad ur havet utanför en portugisisk by av en hund med "svart, strävt långt hår. Klippt från sista revben och med en tofs på svansspetsen".
Ett tag var rasen nästan helt utdöd, men tack vare skeppsredaren Vasco Bensaude (1937 föddes hans första kull) och hans vän Dr. Anthony Cabral (1958 föddes hans första kull) så räddades rasen från utrotning. Det är utifrån dessa få individer som våra portisar idag har sitt ursprung. Den första portisen kom till Sverige 1980 och år 2005 fanns det cirka 700 vattenhundar.
Viktigt att bevara rasen: I vårt avelsarbete är vårt mål att få fram så friska och rastypiska hundar som det bara är möjligt. Även om utseendet är viktigt är "insidan" av huvudet minst lika viktigt. De tester vi i dagsläget gör för att motverka att det föds sjuka valpar hos oss är: PRA - en ögonsjukdom (utförs av företaget OptiGen i USA), JDCM - en hjärtsjukdom (utförs av University of Pennsylvania). Dessutom kräver SKK att båda föräldradjuren är höftledsröntgade med godkända höfter (dvs A och/eller B) samt ögonlysning (utan anmärkning). Vi kommer alltid se till att inte para hundar där båda är bärare av PRA eller JDCM då detta ökar risken för att valparna ska drabbas av blindhet (PRA) eller i värsta fall döden (JDCM).
Klippningen då? Den traditionella lejonklippningen har dessa hundar haft länge. Den härstammar från den tid då de arbetade på de portugisiska fiskebåtarna. Att man klippte bort pälsen på rumpan var både för att det var praktiskt och att den inte behövdes där. Pälsen sparades vid de vitala organen, såsom hjärta och lungor. Pälsen hjälpte till att hålla värmen och fungerade som "flytväst". Svansen var till för att man skulle kunna se hundarna i vattnet, de fungerade som små vimplar. Det är för att föra denna historia vidare som det känns extra viktigt för oss att lejonklippa våra hundar.
Varför en Portis? Portisen är en allergivänlig hund, detta tack vare att de inte har någon underull. Alla klarar dock inte av rasen, men (pappa) Peter i vår familj är otroligt allergisk och vi hade väl aldrig kunnat tro våra ögon att han skulle kunna gosa in sig i en portispäls utan att känna det minsta av sin allergi.
Det är en helt otrolig ras, vi har verkligen blivit helt förälskade i våra  små liv och skulle inte kunna tänka oss ett liv utan dem! De är hängivna sin familj och de tycker om att få en uppgift, till exempel: agility, söka efter något (godis, människor) eller något annat roligt. Portisen tycker om att göra saker, men de kräver det inte. Är du sjuk en dag så kan de också vara hemma och vara "sjuka" med dig. De är påhittiga och visar om de är uttråkade. Dessa hundar är ofta lugna inomhus, men kan vara världens yrväder när de är ute. Det kan var bra att komma ihåg att de även fungerade som vakthundar, vilket fortfarande sitter i. Bli inte förvånad om du blir utskälld när du kommer hem till en familj som har just denna ras. Det är deras sätt att informera flocken att det kommer besök.
|
